Att jobba som programmerare kan liknas som ett pusselarbete. Eftersom en dator är ganska dum behöver den få instruktion genom ett annorlunda

språk, och det är det språk programmeraren använder för att datorn ska förstå och utföra arbetet. En dator är däremot oerhört snabb och därför går det att producera problemlösningar uppbyggda av mängder av små och enkla funktioner. Det finns flera programmeringsspråk och det spelar ingen roll vilket som används. En maskinkod är processorns privata språk och för varje kodrad programmeraren använder översätts de till datorn som då förstår och utför uppgiften. Även när de enklaste programmen körs, utför datorn otaliga mängder av åtgärder.

Algoritmer

När problemlösningar ska göras steg för steg, kallas det för algoritm, ett ord de flesta känner igen från matematiken. Metoden används när en andragradsekvation ska lösas. Bygg eller andra instruktioner som visar hur du ska sätta ihop något, exempelvis möbler är även det en algoritm. För att resultatet av det som ska byggas ska bli rätt är det viktigt att alla steg i en algoritm sker i korrekt ordning. Man följer de olika stegen i en algoritm ett efter ett och börjar i toppen för att fortsätta framåt rad för rad. Sättet att arbeta på kallas antingen för synkront eller sekventiellt och de allra flesta datorprogram fungerar på detta sätt.

Olika faser

När man börjar att programmera ska flera faser gås igenom och det första som görs är att analysera problemet som ska lösas. När det är gjort försöker man korta ned problemet till olika delproblem som är enklare. Sedan ska ett lösningsförslag för varje delproblem hittas och till sist kombineras dellösningarna till en fullständig lösning. I programmeringens tidiga faser arbetar man oftast på papper. Det kan vara att man ritar upp problemet, exempelvis med flödesdiagram, en grafisk instruktion av en process eller en algoritm.